SVÅRT ATT SPARA ELEKTRICITET

INGA ENKLA LÖSNINGAR

Göran Ekström har i många år propagerat för en enklare, mer naturnära livsstil. Han gör det igen i Vasabladet 30.7 2008samtidigt som han kritiserar min analys av vårt behov av elektricitet. Enligt min analys kommer elkonsumtionen att stiga. Vi har alltså ännu inte nått toppen.
Vi är säkert många som i princip håller med Ekström. En anspråkslös livsstil är ett ideal värt att sträva efter. Några få försöker leva enligt idealet. Själv gör jag det inte. Jag erkänner att jag är alltför lat och bekväm. Samtidigt är vi medvetna om att den stora majoriteten drömmer om en högre levnadsstandard än den man redan har. De som redan har det bra vill tyvärr ofta ha högre lön och konsumera mera. Man bör också komma ihåg att många i vårt land knappt har mat för dagen. Många sparar redan av nödtvång in på allting. Klyftorna i vårt ”välfärdssamhälle” har vuxit sedan 1980-talet. Ekström påpekar, helt riktigt, att det inte finns några enkla lösningar. ”Allt är slutligen enkelt,” skriver han, ”utom den praktiska lösningen”. Men det är just praktiken som formar vår tillvaro, inte idealen.
Vad är en rimlig levandsstandard? När jag var barn bodde vi i ett trähus på Vasklot. Vi hade elbelysning och radio men mor lagade maten på en stor vedspis. Vi hade varken kyl eller frys och självklart varken tvätt- eller diskmaskin. Bastun eldades med ved. Bilar var sällsynta. Men inte led vi någon nöd. Tvärtom trivdes vi utmärkt. De flesta hade ungenfär samma standard på den tiden.
Men vem vill frivilligt leva så i dag? Vad som betrakas som rimlig levnadsstandard har ändrats radikalt. Elspisen är i dag ett måste, inte minst av miljöskäl. Vi är tvugna att ha kyl och frys. Tvättstugorna har försvunnit och ersatts av bekväma, men strömslukande tvättmaskiner. Det finns 2,5 miljoner bilar i vårt land, osv. Tvapparater, datorer och all annan hemelektronik kräver minst ett kärnkraftverk (alternativt 1000 vindmöllor).
Mika Granbacka har i flera inlägg i Vbl påstått att vi kan klara oss med mindre el. I princip har han förstås rätt. Men i paktiken är frågan mer komplicerad. Granbacka menar t.ex. att vi kan minska elkonsumtionen genom värmepumpar av olika slag. Men ofta leder värmepumpar i stället till ökad elkonsumtion. Jag har några bekanta som installerat sådana pumpar, men för alla innebär detta en kraftigt ökad elkonsumtion. En bekant har tidigare värmt upp sitt stora hus med ved. Nu har han installerat bergvärme. Vattnet cirkuleras av en 11 kW pump. Hans elförbrukning har ökat från 12000 kWh/år till över 20 000. En annan ersätter olja med bergvärme. Han installerar en 12 kW pump. Han slipper visserligen betala dyr olja, men får i stället en dubbelt så stor elräkning. Om alla hus som nu värms med olja övergick till värmepumpar av något slag så innebär det att elbehovet ökar kraftigt. Om 50 000 hushåll gör denna förändring ökar elbehovet med omkring 500 MW.
I Hufvudstadsbladet 9.8 2008 ingår en helsidesartikel med rubriken ”Busenkelt att spara”. Rubriken är fullständigt villseledande för att inte säga direkt lögnaktig. Artikeln visar i själva verket att det inte alls är lätt att spara ström, och att det i allmänhet kräver investeringar på tusentals euro. Vi uppmanas t.ex. att bada bastu två gånger i veckan i stället för fem. Men i hur många familjer badar man faktiskt fem gånger i veckan? Två gånger torde vara det vanliga. Vi bör använda mikro i stället för ugn sägs det. Själv prövade jag mikro för många år sedan men kunde snabbt konstatera att det är omöjligt att laga god mat genom att bestråla råvarorna med mikrovågor. Jag sålde bort min mikro. Jag lagar alltid maten själv och strävar att den skall vara god. Därför använder jag ofta en ordentlig ugn.
Det som genast faller i ögonen i artikeln i Hufvudstadsbladet är att vi uppmanas att ersätta gamla maskiner med nya och energisnåla. Vi bör t.ex. gå över till maskinell luftkonditionering. Att öppna fönster för att få frisk luft är helt förkastligt. Det sägs dock ingenting om vad sådan utrustning kostar. Vi bör köpa energisparande kylskåp och frysboxar. Hur miljövänligt är det att ersätta några miljoner gamla kylaggregat med nya`? Och hur dyrt blir det? Därom sägs inte ett ord. Gamla disk- och tvättmaskiner bör vi också esätta med nya och energisnåla. Dessutom bör vi skaffa ny duschutrustning.
Tydligen bör vi använda diskmaskin. Det betonas dock att den bör vara ny och att vi inte bör köra med havlfull maskin. Tydligen är det i dag otänkbart att diska för hand. Själv diskar jag alltid för hand och sparar på det viset massor av elektricitet.
För att spara måste vi alltså investera tusentals euro i nya maskiner. Man undrar vem som gjort upp dessa rekommendationer. De verkar skräddarsydda för köpmännen och industrin, inte för miljön och plånboken. Om vi följer råden kommer folk att köpa maskiner som aldrig förr, vilket självklart är bra för att öka den ekonomiska tillväxten. Men ekonomisk tillväxt i sin tur följs alltid av ökad elkonsumtion. Reglerna har föga förvånande gjorts upp av VTT, statens tekniska forskningscentral. Denna institution är ingalunda neutral utan driver på den tekniska utvecklingen (invecklingen).
De s.k. busenkla knepen att spara el är i själva verket knep för att få konsumenterna (dvs dem som har råd) att köpa de nyaste och mest invecklade maskinerna.
Hur mycket ström sparar man då genom att följa dessa råd. Enligt artikeln kan man spara hela 60 € veckan. Men också detta är ett bedrägeri. Det förutsätter att man slösar enormt och sedan investerar minst 5000 € i nya maskiner samt totalt ändrar sitt beteende. Den största inbesparingen, dvs 30 €, kan man enligt VTT göra genom att skaffa ny duschutrustning och duscha snabbare. Om duchandet faktiskt drar el för 32 € i veckan är det enklaste att sluta duscha. Om man badar två gånger i veckan borde det räcka för normal hygien. Dessutom värms vattnet ofta inte med el utan genom fjärrvärme. Om vi räknar bort duchandet så minskar inbesparingen med hälften. Den näststörsta inbesparingen kan göras genom att inte ha på motorvärmaren dygnet runt. Men hur många har det?
De verkliga besparingar en normal familj kan göra, utan att investera tusentals euro i ny utrustning rör sig om kanske 5-10 € i veckan. Den enda reella möjligheten att minska elräkningen är att avstå från någon eller några elslukande apparater. Men det innebär sänkt levnadsstandard och minskad konsumtion. Själv har jag nästan inga möjligheter att minska min elkonsumtion utan att samtidigt minska standarden.
Ekström menar att högre levandsstandard leder till ökad miljöförstörelse. Inte heller detta samband är enkelt. I vårt land har utvecklingen varit den motsatta. När våra basbehov är tillgodosedda kräver vi att miljön skall vara ren och att naturen skall skyddas – inom rimliga gränser. Vi vill ha en artrik flora och fauna, ren luft, rent vatten. Vi vill ha rena hav och sjöar att njuta av under semestern. På 1960-talet, när levnadsstandarden ännu var ganska låg, fruktade man att många arter helt skulle dö ut. I dag börjar vi ha motsatt problem. Sälarna är så många att de förstör yrkesfisket, björnar och vargar kommer in i tätorter. Det finns fler stora rovfåglar än på mycket länge. I själva verket börjar många djurarter vara ett allt större problem och en direkt fara, inte minst för att de plågas av en mängd parasiter som också går på människan.
Jag ser ingen anledning för oss att vara pessimister med dåligt samvete.