KORT FÖRSVAR FÖR KÄRNKRAFTEN

Kärnkraften tycks alltjämt engagera många. Vasabladet har under den senaste tiden publicerat en hel del kritik av denna energikälla. Min ståndpunkt har varit klar sedan slutet av 1970-talet. Jag anser att Finland är tvunget att använda kärnkraft under detta decennium för att kunna trygga behovet av el. Mina argument sammanfattade jag i en kort artikel i Vasabladet 7.2 2015. Jag sätter ut artikeln här nedan.

Det kan verka tjatigt att än en gång föra fram argument som jag presenterat många gånger tidigare. T.ex. i min blogg 30/10 2014. Intresse tycks finnas eftersom den bloggen haft hela 268 läsare. Jag svarar inte här direkt på motståndarnas argument. Det är svårt därför att de ofta är känslomässiga och bygger på okunskap. Att svara får bli till en annan gång.

Här är artikeln:

TILL KÄRNKRAFTENS FÖRSVAR

Under den senaste tiden har vi i Vbl fått läsa många insändare som motstätter sig kärnkraft (kk). Man kan undra varför vi har kk om den verkligen är så dyr och farlig som motståndarna anser. Lyssnar beslusfattarna inte alls till folket? Är vi förespråkare omoraliska egoister som inte bryr sig om risker för kommande generationer? Eller finns det faktiskt sakliga och rationella argument för denna omstridda energikälla?

Utgångspunkterna i varje energidebatt är klara: vårt geografiska läge, våra resurser, den ekonomiska strukturen i vårt land och den levnadsstandard vi önskar upprätthålla.

Under mer än 100 år har de fossila bränslena varit grunden för den ekonomiska tillväxten och för det stigande välståndet. Denna epok närmar sig nu sitt slut. I de flesta länderna inom EU är man ännu beroende av stenkol, olja och gas. Vi är emellertid redan på god väg mot en alltmer koldioxidfri ekonomi. Samtidigt blir vi alltmer beroende av elekricitet som drivkraft inom industrin, kommunikationerna och i hemmen.

Det är viktigt att vi har en trygg tillgång till ström, speciellt under den kalla och mörka delen av året, dvs större delen. Vi får inte glömma att Finland är världens nordligast belägna industriland. Tillgången på ström får inte vara beroende av väderleken.

Det blir allt viktigare att produktionen är miljövänlig. Den får inte skada vare sig skärgården eller skogar och jordbruk, inte heller växt och djurliv. Självklart får den inte skada människor, men människor kan skadas indirekt genom att deras livsmiljöer och sociala gemenskap skadas. Produktion som skapar stridigheter och bitterhet måste undvikas. Däremot är det viktigt att stat och kommun får inkomster och att många permanenta arbetsplatser för högt utbildade personer skapas. Långsiktighet är viktig. Priset på ström får inte bli högre än vad det redan är för att inte de som redan har det ekonomiskt svårt skall drabbas ännu mer. I dagens svåra läge är subventioner genom skattemedel närmast omoraliska.

Den enda metod som, såvitt jag kan se, uppfyller alla dessa krav är kk. Självklart har också den nackdelar, som ofta påpekats i Vbl. Man måste se på hela Finlands intresse.

Ett vanligt misstag i debatten är att ställa kk emot förnyelsebar energi. I själva verket behöver vi också stora mängder förnyelsebar energi för att kunna avveckla de fossila bränslena. De båda reaktorerna i Lovisa är redan gamla och kommer småningom att tas ur bruk. Då faller ca 1000 MW bort. Såvitt jag förstår är en kombination av kk och förnyelsebart en idealisk kombination. Kk står för basenergin, de förnyelsebara (plus import) för resten. I själva verket satsar ett flertal bolag i vårt land i dag på forskning och utveckling av förnyelsebart. Men det borde vara uppenbart att vi inte under de närmaste decennierna helt kan ty oss till dessa. Vi kommer att behöva kk länge än, men inte i all evighet.

Hans Rosing