VÄRLDEN HAR BLIVIT FREDLIGARE

Denna korta artikel sände jag till Vasabladet 30.10. Den publicerades inte. Jag tycker att artikeln är såpass intressant att den borde publiceras någonstans. I brist på bättre sätter jag ut den på min blogg. Samtidigt gör jag en del tillägg och preciseringar.
Jag har tidigare publicerat artiklar i vilka jag hävdat att ”Krigens tid är förbi”. Jag förutspår m.a.o. en allt fredligare framtid.
Många anser säkert att detta är blåögd optimism. Jag ber dem då att sätta ner litet tid på att studera mänsklighetens historia. Krig har mer eller mindre varit ett normalt tillstånd i de tusentals kulturer som existerat eller fortfarande existerar på vår jord. T.o.m. i djurriket förekommer olika slags krig.
Men i dagens globaliserade värld börjar krig bli något mycket onormalt.

Här är artikeln:
Den flitige kolumnisten Sture Gadd har åsikter om det mesta. Därför är det inte konstigt att en del är mindre väl genomtänkta och kontrollerade. I sin kolumn i Vbl 28.10 skrev han: ”Världen har inte blivit fredligare under de senaste decennierna.” Men där högg han i sten, vilket varje fredsforskare kan bekräfta. Världen har faktiskt blivit betydligt fredligare både relativt sett och i absoluta tal.

Redan för ett antal år sedan rapporterade fredsforskarna att antalet krig blivit färre. Det finns en mängd orsaker till detta som jag inte går in på här. Men var och en kan själv kolla i tidningarna hur många krig som pågår. Ingenstans pågår i dag ett krig av traditionell typ med arméer som står mot varandra. Under 1900-talet utkämpades massvis av sådana krig, ofta med miljoner dödsoffer. När jag var barn på 1950-talet utkämpades t.ex. koreakriget med miljoner dödsoffer, kriget i Indokina (Vietnam), en mängd frihetskrig i Afrika och revolten i Ungern för att ta de mest uppmärksammade.
Vi bör komma ihåg att de två världskrigen i främsta hand var europeiska krig. De var, kan man säga, kulmen på en urgammal tradition i Europa. De fick äntligen européerna att inse att krigens tid är förbi – även om det tog länge för denna insikt att sjunka in. Det kalla kriget gjorde väl mer än något annat att européerna insåg att ännu ett stort krig kommer att förinta hela Europa. I dag är ett fullskaligt krig mellan stater i Europa inte längre tänkbart. Det senaste traditionella kriget var, om jag är rätt underrättad, tamilkriget på Sri Lanka. I detta krig användes artilleri, pansarvagnar och stridsflyg i en traditionell offensiv som krossade tamilernas styrkor.
Ett tydligt tecken på att världen blivit fredligare är att de flesta länder har skurit ner sina väpnade styrkor. Det finns förstås undantag, t.ex. Kina som kraftigt förstärkt sin krigsmakt. Kina siktar på att bli nästa supermakt, men jag är rätt skeptisk till kinesernas möjligheter att nå det målet därför att det finns mycket stora interna problem som försvagar landet.

Det senaste traditionella kriget mellan stater var förstås USA:s och några andra staters krig för att krossa diktaturen i Irak. Det är sju år sedan och Irak börjar normaliseras. Något lika omfattande krig verkar inte troligt inom någon snar framtid.

Men kriget i Afganistan då invänder läsaren. Visst, men det är inte ett krig i traditionell mening. Det är snarare en variant av terrorism och gerillakrig. Militärt är Nato-styrkorna förkrossande överlägsna. Terrorism är förstås ingenting nytt. Men också terrorismen har minskat. Den förekommer främst i vissa regioner. I Europa och USA har vi inte på flera år upplevt en enda blodig terrorattack eller plankapning. Dessa var vanliga förr överallt i Europa. I en del områden i Afrika förekommer fortfarande en del stamkrig, religionskrig och ren anarkism. Men också i Afrika har krigen minskat.

Vi har under den senaste tiden kunnat läsa om gangsterkrig i Mexiko med tusentals offer. Detta tättbefolkade land har detsto värre en mycket lång tradition av våld. Men annars tycks också blodiga gangsterkrig bli mer sällsynta. Finland hör till de våldsammaste länderna när det gäller brott mot liv. Men också hos oss visar statistiken på en minskning. Senaste år var antalet mord och dråp färre än tidigare.

Tendensen är klar. Mänskligheten blir fredligare. Självklart är det långt kvar till total s.k. världsfred. Men det faktum att traditionella krig så gott som upphört är ju oerhört glädjande och ger skäl till optimism. Vi kan hoppas att sådana krig snart bara förekommer på bio och i dataspel.

Hans Rosing