VINDKRAFT FÖR DEN SOM ÄNNU IDS BRY SIG

Denna artikel ingick i Åbo Underrättelser lörd 6.10 (om jag minns rätt).

Jag har argumenterat mot elproduktion genom jättestora vindkraftverk samlade i stora grupper i vår unika skärgård i många artiklar. En del finns på bloggen. Nu är det aktuellt att bygga upp till 50 sådana monster på kimitoön. Jag anser att detta är mycket oklokt. Jag anser att vi är skyldiga att så gott vi kan bevara vår unika skärgårdsmiljö sådan vi fått den i arv av våra förfäder. Vi är skyldiga att ge den till våra efterkommande med så små ingrepp som möjligt. Vi är skyldiga att motarbeta de kortsiktiga vinstintressen som nu dominerar bland våra beslutsfattare.

Denna artikel har också lagts ut på Facebook av några personer enligt vad jag hört. Jag hoppas den kan öppna ögonen för någon, speciellt för någon beslutsfattare.

Vi räddar inte världen genom att göra de största ingreppen i vår skärgårdsmiljö någonsin. 

SVÅRBEGRIPLIG VINDKRAFTSLOGIK

Ibland har jag mycket svårt att förstå hur folk tänker. Som detta med att bygga massor med vindmöllor i vår skärgård. Visst, jag förstår utmärkt väl att affärsmän, elbolag och en del entreprenörer ser en möjlighet att förtjäna pengar utan att ta några större risker. Men varför skulle vi vanliga konsumenter stöda byggandet av jättemöllor i vår unika skärgård?

Enligt min logik kan vi vanliga konsumeter bara förlora på vindkraften. Vi tvingas betala ett dubbelt högre pris än för mer koventionella former av elproduktion. Visserligen syns detta inte på elmätaren eftersom det extra priset tas ut i form av skatt. Men är inte detta att lura konsumenten? Om det verkliga priset skulle framgå i elräkningen skulle många säkert ändra åsikt vindkraften. Vidare förlorar alla de som får en mölla ”på sin bakgård”. Denna förlust kan inte direkt mätas i pengar och storleken på förlusten är därför svår att uppskatta. Det är frågan om trivsel, om den omgivande miljön. Om den naturliga och traditionella landskapsbilden. Men enligt dagens värderingar tycks det vara viktigare att undvika att störa havsörnar, flygekorrar, storskarvar etc än att undvika att störa hundratals människor. Men det är också frågan om rekreation, hälsa och markanvändning, och därmed indirekt om ekonomi.

Jag har svårt att se några som helst fördelar med att staten med skattemedel subventionerar byggandet av upp till 1000 miljöskadande industrianläggningar i vår unika skärgård och därmed orsakar stort missnöje och konflikter mellan dem som förtjänar på möllorna och dem som förlorar på dem.

Men möllorna är viktiga för att vi skall kunna stoppa utsläppen av växthusgaser säger förespråkarna. Om det faktiskt vore sant så kunde man kanske svälja förtreten. Men det finns ingenting som tyder på att möllorna skulle ersätta kol och gas. Det finns en mängd effektiva sätt att minska utsläppen av koldioxid  och ändå få trygg och billig ström, men vinden är inte ett av dem. Detta ärgument är sålunda snudd på att lura folk.

I andra länder bygger man dessa vindmonster i områden som redan är omöjliga ur miljö- och trivselsynvinkel, t.ex. i hamnområden, längs motorvägar, i obebodda trakter osv. Hos oss vill man bygga dem i just de trakter som är viktigast ur miljösynvinkel, för bosättning, för sommarboare, för rekreation och för den allt viktigare turismnäringen. Ännu är det dock inte för sent att ändra politik. Ansvaret ligger på de beslutsfattare som väljs in genom kommunalvalet.

Hans Rosing

Västanfjärd