LIVLIG KLIMATDEBATT I ANKDAMMEN

BAKGRUNDEN

Vi finlandssvenskar följer med livligt intresse vad som händer ute i ”stora världen”. Trots att vi blott är ca 300 000 av världens 6 700 000 000 människor debatterar vi livligt också när det gäller stora globala frågor som vi egentligen inte alls kan påverka. Och varför skulle vi inte göra det? Vi hör ju till de bäst utbildade och allmänbildade minoriteterna i världen.

Redan för 30 år sedan varnade många klimatforskare för att människan håller på att förändra jordens klimat genom sina utsläpp av s.k. växthusgaser, främst koldioxid och metan. Då väckte varningarna ingen större uppmärksamhet i medierna. Det fanns långt mer sensationella händelser att följa med. Under 1990-talet fick frågan större uppmärksamhet och en del länder samlades i Kyoto 1997 för att besluta om begränsningar av utsläppen. Resultatet blev ett protokoll som i praktiken saknade betydelse. Utsläppen fortsatte att öka som tidigare. Under början av det nya århundradet blev terrorismen och kriget i Irak de stora nyheterna som dag ut och dag in toppade medierna och fick debattens vågor att svalla. Men när Saddam Hussein och hans gäng krossats, plankapningarna och de spektakulära bombdåden upphörde lyftes klimatfrågan i stället upp i nyhetstoppen.

Under de senaste åren har man ”pratat om vädret” mer än någonsin. Dock inte i hela världen. Debatten har varit livligast i Europa, dvs i Västeuropa, och Sverige har (som vanligt) tagit på sig en ledande roll för att lotsa världen in på ett mindre farligt utvecklingspår. I USA, som till helt nyligen hade de största utsläppen, har man bland de gröna, med f.d. presidentkandidaten Al Gore i spetsen, krävt nedskärningar, men den breda allmänheten och makthavarna har visat endast svagt intresse. Många hoppades att Obama skulle ändra politiken, men han har inte gett några löften om den typ av nedskärningar som EU redan tidigare beslutat om. Endast EU har tills vidare beslutat om kraftig minskning, dvs 20%.

Majoriteten av klimatforskare anser sig ha bevis för att jordens klimat håller på att bli varmare. I och för sig är detta inget märkligt. För 10 000 år sedan var hela norra halvklotet, inklusive vårt land, täckt av ett lika tjockt istäcke som nu ligger över Grönland. I själva verket är inlandsisen på Grönland det enda som är kvar av den senaste istiden. Under istiden var jordens temperatur självklart mycket lägre än i dag. Sedan dess har jorden, mycket långsamt blivit varmare. Denna naturliga uppvärmning pågår antagligen fortfarande. Men den är så svag att den inte märks under en så kort tid som ett decennium.

Hur länge kommer denna naturliga uppvärmning att fortsätta? Det är omöjligt att bedöma med någon säkerhet i dag. Den kan fortsätta ännu några hundra år, eller tusen år, eller så kan vi redan ha nått toppen. Jorden har tidigare drabbats av åtminstone ett tiotal istider. Experterna anser att denna process med omväxlande istider och varmare perioder inte är slut. De anser att en ny kall period kommer, men har ingen aning om när den börjar. Det pågår mycken forskning, men resultaten är magra och långt ifrån entydiga. Okunskapen är fortfarande mycket djup. Mitt ”hurorgan” den ledande naturvetenskapliga tidskriften Nature har tagit på sig rollen som en förkämpe för växthuseffekten. Tidningen har publicerat en enorm mängd artiklar i ämnet under de senaste åren. Däremot har inte ens enda kritisk artikel publicerats. Inte heller har tidningen en enda gång nämnt att ingen uppvärmning skett sedan 1998. Nästan alla artiklar handlar om klimatmodeller som kan köras på dator. En stor majoritet av forskarna på området utvecklar och kör sådana modeller.

Det som debatten gäller är huruvida människans utsläpp av koldioxid orsakar en uppvärmning som är mångdubbelt större än den naturliga. Majoriteten av klimatexperter anser att så är fallet. Också hos oss är de ledande forskarna av samma åsikt. Men det finns också experter som, av varierande skäl, inte tror att antropogena utsläpp har någon betydade inverkan.

Den rent vetenskapliga debatten, i den mån en sådan förekommer, är förstås obegriplig för gemene man. Det som jag här behandlar är den debatt som kan begripas av allmänheten. Den har länge pågått i tidningar, på internet och i andra medier. Som professionell filosof, som länge bl.a. undervisat i logik, argumentationsanalys och vetenskapsfilosofi, är jag fascinerad av debatter i allmänhet och självklart också av denna. Att få följa en så omfattande och viktig internationell debatt i realtid är spännande. Jag har länge samlat på debattinlägg från när och fjärran. Här analyserar jag debatten utgående främst från våra största finlandssvenska dagstidningar. Jag nämner dock endast en liten och tämligen slumpmässig del av den stora floden av artiklar och inlägg.

MOTSATTA STÅNDPUNKTER
Vasabladet 20.12 -09 visar hur diametralt olika åsikterna kan vara. På en och samma sida ingår en artikel som utgår från att teorin är sann, och en annan som hävdar att den är ett medvetet falsarium. För den första åsikten står teologen Patrik Hagman i Pargas. ”Nu står det klart,” menar han, ”att ...politikerna ...inte kan rädda oss från katastrofala klimatförändringar.” Han känner uppenbart stor oro. ”Politikerna har alltså svikit oss, våra barn och barnbarn.” Han tror att det blir omöjligt att leva ”ett drägligt liv på denna planet i framtiden.” Teologen ser alltså verkligen dystert på framtiden.
Det gör däremot inte Dennis Mänty från Vasa. Han hänvisar till det s.k. ”climategate” dvs aslöjandet hösten 2009 av hemlig e-post mellan ledande forskare inom IPCC (FN:s organ för klimatforskning grundat 1988). Enligt Mänty visar e-posten att IPCC:s forskare inte skyr några medel för att styra opinionen och politikerna. Han nämnet också annan kritik som framförts av skeptikerna. Enligt Mänty finns det en hel del observationer som sticker hål på teorin att människans utsläpp orsakar global uppvärmning. I motsats till Hagman är Mänty inte ett dugg oroad.
Hagman tror på vad IPCC:s forskare publicerat. Forskarna blir, tror han, bara säkrare på sin sak. Enligt honom är skeptikerna, de forskare som tvivlar på effekten, endast en liten minoritet på ca 3%. Dessa är dessutom, anser han, sådana som gillar att vara kärringen mot strömmen eller som vill ha uppmärksamhet i medierna. De är ovilliga att inse fakta och bedriver propaganda som tilltalar massorna.
Mänty å sin sida hävdar att mellan 20 och 30% av forskarna är skeptiska och på goda grunder.

VASABLADET NEUTRALT
Vasabladet har varit ganska neutralt i denna fråga. Man har släppt fram info både för och emot, dels på debattsidan men också i artiklar av nyhetsbyrån FNB eller av tidningens egna redaktörer. Den 28.1 -07 hade Vbl en fet rubrik med den ovanliga åsikten ”Osäkert vad som styr klimatet”. Artikeln var hämtad från FNB-TT och berättade om hur två forskargrupper försökt finna ett samband mellan koldioxid och uppvärmning för miljontals år sedan . Om IPCC har rätt skulle man vänta att det finns mycket koldioxid i atmosfären under varma perioder och litet under kalla. I artikeln berättas om två undersökningar av toppforskare som inte funnit något som helst samband mellan mängden koldioxid och värme. Hypotesen är sålunda falsifierad!
I samma artikel sägs dock att koldioxiden just nu med stor sannolikhet ger upphov till klimatuppvärmning. Alltså: Något samband mellan koldioxid och värme har inte kunnat påvisas under geologisk tid, men i dag är det sannolikt att ett sådant samband finns. Skall detta tolkas som att naturligt producerad koldioxid inte har någon värmande effekt, medan av människan producerad koldioxid har det? Dylika logiska kringelikrokar är ganska typiska för debatten.
Nästan ett år tidigare, 14.11 -06, rapporterade Vbl med en stor rubrik ”Åsikter om klimathotet går isär”. I artikeln, skriven av journalisten Annika Aho, ställs svenskfinlands mest kända klimatskeptiker Jarl Ahlbeck mot Mikael Sjövall, som då var informatör för Greenpeace. Aho citerar också Mikko Alestalo från Meteorologiska institutet som hävdade att den globala uppvärmningen är ett faktum. Han talar inte ens om sannolikheter utan hävdar att: ”Det här är bevisat!” Uppvärmningen sedan 1950-talet är helt och hållet människans fel. Alestalo förutspådde en uppvärmning som är större och snabbare än någonsin tidigare. (Än så länge, dvs drygt tre år senare, finns det inga tecken på denna snabbare uppvärmning). Vidare refererar Aho Lauri Myllyvirta, expert vid Greenpeace, som försäkrar att hårda vetenskapliga fakta visar att miljoner djurarter kan dö ut, halva Amazonas regnskog dö ut och grönlandsisen smälta bort på 300 år.
Jarl Ahlbeck å sin sida anser att människans utsläpp har en marginell betydelse för klimatet. Enligt honom går det inte ens att bevisa att temperaturen alls stigit under de senaste 70 åren. I denna intervju är han uppgiven och säger: ”Jag tänker sluta skriva insändare, för det är ingen vits i den här propagandakanonaden.” (Det löftet kunde han dock, till all lycka, inte hålla. Vi behöver kritiska röster. Ett demokratiskt samhälle kan inte existera utan kritik. Detta gäller också, och speciellt, vetenskapen.) Ahlbeck brukar använda saftiga liknelser. I denna intervju kallar han mediernas rapportering för ”klimatpornografi”.
Faktum är att rubrikerna under 2006 och 2007 ofta var alarmerande och spådomarna dystra. Varje värmebölja, varje storm och översvämning togs som bevis för att klimatet håller på att ändras. Det fanns onekligen en viss hysteri i luften, också i vårt kalla land. Om detta vittnar mediernas ”klimatpornogafi”. Tidningarna var fulla av dystra prognoser.
”Om hundra år snöar det bara norr om Rovaniemi” varnade en rubrik 24.2 -06. I artikeln som producerats av FNB sägs att temperaturen om hundra år är 2.5 – 4.1 grader högre än nu och havsytan 20-30 cm högre än nu. Vidare sägs att temperaturen under 1900-talet steg med 0.6 grader, men att det nu snabbt blir varmare. Artikeln bygger på forskning vid Max Planck-institutet i Tyskland som är en del av IPCC:s forskning.
I vinter har, som vi alla vet, hela norra halvklotet ända ner till sydeuropa drabbats av snöoväder. Det är fint skidföre i hela vårt land fyra år efter denna spådom. För tillfället tycks de dystra prognoserna ha upphört.
Den 16 maj samma år publicerade Vbl en ny larmrapport utarbetad av nyhetsbyråerna FNB-AFP-REUTERS. ”Klimatförändringar hotar miljoner” löd rubriken. I undertexten påstås att 182 miljoner afrikaner kan dö under de kommande hundra åren p.g.a. den klimatförändring som de rika länderna orsakar. Denna gång är det biståndsorganisationen Christian Aid som slår larm. De rika länderna bör göra bättring och upphöra att använda fossila bränslen.
Forskarna vid Christian Aid ansåg alltså att om vi slutar bränna kol och olja så minskar översvämningarna, torkan, sjukdomarna och krigen i Afrika. Afrikanerna själva ansågs tydligen inte ha något ansvar för krig och svält. Sedan dess har emellertid synen på Afrika ändrats i hög grad. Mobutos Kongo är ett skräckexempel som knappast kan skyllas på klimatförändringen.
24.7 -07 publicerades en alarmerande intervju med övermeteorolog Jaakko Helminen gjord av journalisten Kia Lettlin.. Helminen varnade bl.a. för att isen på Grönland kan börja smälta. I så fall betyder det en fyra till sju meters höjning av havsnivån runt Finland. Han menar vidare att ”de kretsar som förnekar klimatförändringen är väldigt små”.
Den 3.1 -08 uttalade sig Markku Rummukainen vid svenska SMHI för FNB-TT. Vi får veta att vädret i Norden går hand i hand med den globala uppvärmningen. Uppvärmningen går tydligt att skilja från naturliga tillfälligheter. Vi får allt kortare och mildare vintrar, men tillfälliga köldknäppar kan fortfarande slå till. (Tydligen har vi haft en sådan under december i år).
Men år 2008 blev ett ovanligt kallt år. I Vbl 6.4 rapporterade FNB som citerade Michel Jarraud, chef för WMO, en meteorologiska världsorganisation, att året kommer att bli något kallare än medeltalet p.g.a. av väderfenomenet La Nina över Stilla havet. Men Jarraud hävdade att att de följande fem åren väntas bli rekordheta.
Hittills har vi inte sett något av denna rekordvärme. Men det kan förstås ändra under de 3,5 år som är kvar av de fem.
Vasabladet har inte publicerat några artiklar om de positiva effekter som ett varmare klimat skulle föra med sig för vårt land. Estland har ett betydligt gynnsammare klimat än vi. En temperaturökning på ett par grader skulle innebära att södra Finland får ett likadant klimat som Estland har i dag. Detta tycks dock vara ett tabubelagt ämne i våra finlandssvenska medier.

HUFVUDSTADSBLADET TAR STÄLLNING
Svenskfinlands största tidning Hufvudstadsbladet har under de senaste åren ägnat mycket spaltutrymme åt klimatfrågan. Tidningen har behandlat frågan i helsidesartiklar och t.o.m. dubbelsidesartiklar. Ett antal journalister har engagerat sig och noggrannt redogjort för IPCC:s resultat. Kritiska artiklar har huvudsakligen funnits på debattsidan och Jarl Ahlbeck har varit flitigast med invändningar. Hbl har som regel publicerat hans kritik. Något annat vore knappast möjligt. Här refererar jag ett urval artiklar.
I Hbl 18.10 -05 rapporterar journalisten Jenny Bäck i en helsidesartikel om ett samtal med forskningsprofessor Timothy Carter. Han hävdar att det inte längre finns många som tvivlar på global uppvärmning och på att den orsakas av människan. Vi får veta att: ”Sommarens och höstens förödande orkaner i USA och Centralamerika och översvämningarna i Europa kan orsakas av uppvärmningen”. Finland kommer att få mera regn, översvämningar, varmare väder och mindre is och snö.
I början av år 2007 publicerade IPCC sin fjärde rapport om klimatet. (Den femte torde komma 2014). Hbl rapporterade på två hela sidor genom Sylvia Bjon. Ett antal klimatforskare, Jouni Räisänen, Mikko Alestalo, Jaakko Ojala och Atte Korhola, uttalade sig. Budskapet är det vanliga. Det blir varmare och det är människans fel. Allt beror på hur mycket koldioxid vi släpper ut. Utsläppen måste reduceras kraftigt. 30% räcker inte. Tvivlarna börjar, enligt dessa forskare, tystna. Korhola höjde dock ett litet varningens finger: Alla klimtförändringar beror inte på människan. Det finns också naturliga mekanismer som påverkar. (Sic!)
Den 6.2 -08 rapporterade Sanna Karlsson om forskning utförd vid University of East Anglia under ledning av Tim Lenton. Bland de högst förbluffande påståendena tar påståendet att inlandsisen på Grönland kan ha smält bort inom 25 år priset! Vissa av ekosystemen kommer att försämras abrupt, enligt Lenton. Sålunda kan Amazonas regnskogar försvinna. Ett tröstens ord finns också med. Sannolikheten för att Golfströmmen kollapsar är mindre än forskarna tidigare trott. I dag tycks forskarna helt ha övergett hypotesen att klimatförändringen kan ändra golfströmmens riktning.
”Klimatförändring drabbar Finland snabbt” fick vi veta i en FNB rapport i Hbl 26.8 -08. Regeringens klimatpolitiska expert Oras Tynkkynen och miljöprofessor Atte Korhola förkunnade att klimatet i Finland förändras snabbare än det globala klimatet i snitt. Vintrarna blir varmare och regnigare och somrarna torrare och soligare. (De två senaste somrarna har de facto varit rätt kalla, solfattiga och regniga, vintrarna har varit normala). Den 9.9 samma år fick Lester J. Brown, chef för Earth Policy Institute i Washington, breda ut sig på två sidor genom förmedling av journalisten Marcus West. Enligt Brown måste vi skära ner koldioxidutsläppen med 80% fram till 2020 för att rädda världen. All kol- och oljebaserad elproduktion måste ersättas med sol och vind. På samma uppslag uppmanar Rajendra Pachauri, ordförande för IPCC, oss att äta mindre kött för att rädda klimatet.
Efter alla dessa prognoser om varmare väder är det överraskande att 23.8 -08 läsa en notis av FNB-TT med rubriken ”2008 årtusendets kallaste år”. Visserligen hade det bara förflutit åtta år av årtusendet men ändå är det förvånande. La Nina anges som orsak. Denna gång är det UK Met Offices chef John Kennedy som rapporterar. Men vi får veta att La Nina försvagas och att det sedan blir varmare igen.
Journalisten Hedda Biström berättar i en lång rtikel 7.12 -08 om några forskare och plitiker i Sverige Bo Ekman, Anders Wijkman och Johan Rockström som slagit larm om att klimatförädringen är långt allvarligare än IPCC:s forskare insett. De varnade för att utsläppen av metan kan öka mycket snabbt om den eviga tjälen i de nordiska regionerna börjar smälta. Faran för detta är, enligt dem, överhängande. Därför krävde de mycket radikalare nedskärningar än de EU gått in för. Om industriländerna inte minskar sina koldioxidutsläpp med 70% under de närmaste tio åren och sedan eliminerar dem helt och hållet så går det mycket illa med klimatet. Bl.a. stiger havsytan med två till tre meter fram till 2100.
Som bekant stoppade Kina och USA t.o.m. de förslag om en 20% reduktion som EU ville genomdriva vid konferensen i Köpenhamn i december senaste år. Om Ekman & co har rätt så är en snabb uppvärmning nu oundviklig. Om den inte sker har de fel. På denna punkt är logiken klar som kristall.
Faktum är att det varmaste året hittills inföll för 12 år sedan. Under 00-talet har ingen temperaturökning kunnat påvisas. Ovan nämndes att år 2008 var ovanligt kallt, 0.1 grader under långtidsmedelvärdet. Hur reagerar klimatforskarna på detta? Detta tycks vara ett klart agument för skeptikerna. Redaktör Johanna Westman vid Hbl diskuterar frågan i en helsidesartikel 21.9 -09. Hon hänvisar till klimatfysikern Mojib Latif vid IPCC som försäkrar att detta är en tillfällig avvikelse. På lång sikt kommer uppvärmningen att fortsätta. Westman menar att ”..världens ledare – och journalister – utgår ifrån att IPCC inte kan ha helt fel i sin långsiktiga prognos.” Endast framtiden kan utvisa om de har fel.

DE FINLANDSSVENSKA KLIMATSKEPTIKERNA
Som vi sett ovan har klimatforskarna (majoriteten) i många år hävdat att skeptikerna är en mycket liten grupp. De har också bestämt hävdat att människans inverkan inte är någon hypotes, utan ett bevisat faktum. (Men i IPCC:s rapport 2007 sägs att inverkan är en hypotes med ca 90% sannolikhet. Man medger alltså en 10% chans att de omkring 2000 forskare som bidragit har fel.) Westman pekar på att finlandssvenskarna tycks vara överrepresenterade bland de inhemska klimatskeptikerna. Vad kan det bero på? Kan det vara så att vi tänker mer kritiskt och självständigt? I varje fall finns det många av oss som är mer eller mindre skeptiska. Jag har för övrigt en känsla av att österbottningarna är mer kritiska än helsingforsarna.
Bland skeptikerna är Jarl Ahlbeck, teknologiedoktor och docent i miljövårdsteknik vid Åbo Akademi, i en klass för sig. Han har främst publicerat sig i Åbo Underrättelser men har fått uppmärksamhet också över språkgränsen. Han har i åratal påpekat svagheter och brister i klimatologernas resonemang och föreslagit alterativa förklaringar. Jag nämnde ovan att Ahlbeck 14.11 -06 var så frustrerad över mediernas ”klimatpornografi” att han beslutat att sluta skriva i ämnet. Till all lycka ångrade han sig. Vi behöver kritiska röster i ”konsensusfinland”, framför allt röster med den erfarenhet och sakkunskap Ahlbeck har. I allmänhet är hans inlägg ytterst sakliga. Han undviker den självsäkerhet, den överlägsna attityd och de personangepp som annars är så vanliga i debatten. Han höjer därmed debattens nivå avsevärt. I motsats till de flesta debattörer anger han sina källor, presenterar data i form av temperaturkurvor och förklarar logiken bakom påståendena. Jag tar här upp blott ett av hans talrika inlägg.
Vi har i det oändliga fått höra hur farlig koldioxiden är för klimatet. Men varför? Mängden av denna gas i atmosfäen är ca 0.05%. Den har varierat mycket under geologisk tid. Ibland har den varit mindre, ibland mer än dubbelt högre. Under många istider har den varit högre än i dag. Varför är just den koldioxid som människan producerar så avgörande? Faktum är att den inte är det. I varje fall inte om vi får tro Ahlbeck. I ett inlägg i ÅU 12.9 -08 hävdar han att, utgående från Stefan-Bolzmanns ekvation, kan en fördubbling av koldioxidhalten höja den globala medeltemperaturen med högst en grad Celsius. Enligt IPCC har temperaturen redan stigit med 0.8 grader och den kommer, om utsläppen fortsätter, att stiga med ca 3-6 grader fram till 2050. Målet för Köpenhamnskonferensen var maximum 2 grader.
Hur går detta ihop? Det går förstås inte ihop. Mängden koldioxid är nu ca 380 ppm (parts per million). Den har ökat med knappt 40% sedan 1950-talet. Enligt ovannämnda ekvation borde inverkan på klimatet vara obetydlig, mindre än 0.5 grad. Och då har vi ännu långt till en fördubbling. Riktigt så enkelt är det dock inte. Ahlbeck förklarar. Växthusteorin baseras på att det finns en kraftig växelverkan (feedback) mellan koldioxid och vattenångan i atmosfären. Vattenångan är nämligen en kraftig växthusgas. Mer koldioxid innebär blott en svag uppvärmning, men denna i sin tur är tillräcklig (enligt IPCC) för att atmosfären skall kunna hålla mer vattenånga, och mer vattenånga innebär högre temperatur. Alltså: ju mer koldioxid desto mer vattenånga och desto högre temperatur. (Det finns förstås också andra faktorer som inverkar, eller möjligen kan inverka, såsom skogsskövling, naturliga processer såsom vulkanutbrott, sotpartiklar (black coal) och metan, samt förstås variationer i den mängd energi vi mottar från solen).
Rubriken på ovan nämnda artikel lyder ”Ingen global uppvärmning på 12 år”. Detta har han upprepat i många artiklar och det är, enligt min bedömning, hans viktigaste motargument. Det är ett rent faktaargument. Inga invecklade ekvationer och komplicerade datamodeller behövs. Blott mätvärden från alla världens hörn, och sådana samlas i dag i större mängd och med större noggrannhet än någonsin tidigare. Enligt teorin borde vi kunna se en klar ökning under de senaste 12 åren. Men fakta visar ingen sådan ökning. Enligt normal logik betyder detta att teorin är ”in big trouble”.
I motsats till de flesta av oss som följer med debatten läser Ahlbeck IPCC:s rapporter och stora mängder av andra vetenskapliga avhandlingar i ämnet. Han gör också själv datakörningar för att kontrollera slutsatser. Vidare gör han den intresserade läsaren en stor tjänst genom att publicera temperaturkurvor och ange varifrån de är hämtade. T.ex. i ovan nämnda artikel visar han en temperaturkurva, ritad på basen av data från NASA, som klart visar att ingen ökning skett sedan toppåret 1998. Redan i en artikel i ÅU 25.1 -08, till vilken han bifogade en temperaturkurva för Helsingfors och en för hela världen, skriver han: ”Av någon anledning (klimatforskarna kan inte förklara det!) har den globala uppvärmningen avstannat.”
Man kunde vänta att en person som Ahlbeck, som själv är forskare och expert på miljöteknik, skulle få mothugg från klimatologerna. Men så är det inte. Sällan vill någon gå i polemik mot honom. Och de som gör det är ofta unga utan större kunskaper och erfarenhet. Ofta sägs bara att majoriteten av experter tror på IPCC eller att Ahlbeck själv inte är någon klimatolog. Irrelevanta invändningar alltså. Såvitt jag vet har ingen kunnat kullkasta hans påstående att ingen uppvärmning skett sedan 1998. Klimatologerna föredrar att ignorera det, vilket naturligtvis undergräver deras trovärdighet.
I början av denna blogg nämnde jag Patrik Hagmans påstående att kritikerna är ytterst få och blir ännu färre. Samma sak påstod en mängd av de finländska klimatologer som jag namngett ovan. I själva verket tycks antalet skeptiker ha ökat kraftigt under de allra senaste åren. I mitten av 00-talet var Ahlbeck kanske ”en ropande röst i öknen”, men sedan dess har han fått sällskap av många finlandssvenskar med lång forskarerfarenhet. Min avsikt är inte att försöka göra upp någon lista. Jag nämner endast några mer eller mindre slumpmässigt valda exempel. Fysikern Lars Silen hävdar i Hbl 25.11 -09 att ”climategate” visar att ”en liten grupp på ca 40 personer kontrollerar publicering av nästan allt vetenskapligt material på klimatområdet.” FD i fysikalisk kemi Kenneth Rundt hävdar i ÅU14.3 -09 att uppvärmningen visar en tydlig nedgående trend under de senaste 10-15 åren trots att mängden växthusgaser ökar. Fysikern Björn Sandström menar i Hbl 9.12 -08 att de klimatmodeller IPCC använt helt slagit fel de senaste åren. Professor Eirik Granqvis, expert på utdöda djur och just nu verksam i Kina, har gjort flera skeptiska inlägg. I Hbl 15.12 -08 svarade han Hedda Biström och menade att det inte är någon risk att den upp till 3000 m tjocka isen på Grönland smälter. 28.7 -07 publicerade Vbl en lång kritisk artikel av fysikprofessor Folke Stenman. En annan fysikprofessor som uttryckt tvivel är Mårten Brenner. I slutet av år 2007 pågick en livlig debatt i Hbl. Inläggen fördelades ganska jämnt mellan försvarare och kritiker av IPCC. I dag tycks de som försvarar IPCC bli allt färre. Det är säkert många som kommer att läsa IPCC nästa rapport med stort intresse.

FINLANDS NATUR
I detta sammanhang bör också tidskriften Finlands Natur, som utges av den finlandssvenska organisationen Natur och Miljö r.f. nämnas. Tidningens mål är uttryckligen att kämpa för miljön och därför tar dess redaktörer självklart ställning för allt som kan motivera till mera naturskydd. Tidningen har redan länge ansett det bevisat att människan påverkar klimatet genom sina utsläpp. ”Klimatförändringen redan här” lyder rubriken på en lång artikel av Petra Nykvist i juninumret 2005. Det gäller för oss att förbereda oss för konsekvenserna. Självklart nämner tidningen inte att det finns många forskare som är skeptiska. I stället målar man upp de vanliga hotbilderna. ”Ingen kan längre avfärda klimatförändringens konsekenser,” skrev Nykvist för fem år sedan. I dag är det allt flera som gör just detta.

Slutligen bör det nämnas att kritiken också belysts i några av Yles tvprogram. FST 5 visade en serie ”Måttet är rågat” där också skeptikerna fick komma till tals. Jag blev själv vidtalad att medverka i en diskussion tillsammans med tre andra äldre herrar, fysikprofessor Folke Stenman, geologen professor Boris Winterhalter och företagaren Magnus Hagelstam. Vi diskuterade under ca två timmar vid en tvinspelning 3.12. Endast en bråkdel av samtalet visades sedan i tv, bl.a. 7.1 -10.