ENERGI: KAN KÄRNKRAFTEN ERSÄTTAS MED VINDKRAFT?

ÄR VINDKRAFT BÄTTRE ÄN KÄRNKRAFT?

Kärnkraften har utdömts i en mängd inlägg i Vasabladet nyligen. Debattörerna anser att kärnkraften är frukansvärt farlig och borde avvecklas snarast. Att kärnkraften medför risker förnekar ingen. Oenigheten gäller hur stora riskerna är och om det är värt att ta dem.(Se mina bloggar om Tjernobylkatastrofen och atomsoporna). Man bör alltid komma ihåg att det är omöjligt att producera de enorma mängder el som vårt högteknologiska samhälle behöver utan att ta risker. Hur vi än producerar, eller låter bli att producera ström så tar vi risker. Att spara el är ingalunda så riskfritt som många tror. Om vi t.ex. ersätter lamporna med lågenergilampor så kommer vi att ha stora mängder giftigt kvicksilver, ett problemavfall, i omlopp. Avsikten är förstås att varje lampa skall föras till en anläggning för problemavfall, men om det finns tiotals miljoner lampor kommer en del att slås sönder och hamna ut i naturen. LED-lamporna är en intressant lösning, men det återstår att se hur vanliga de blir.

Att bli utan ström eller bli helt beroende av import är också riskabelt. Problemet är akut i dag därför att vår främsta källa för elproduktion, dvs stenkolet är ett fossilt bränsle som är en av de viktigaste orsakerna till den mycket fruktade klimatförändringen. Det råder stor enighet om att vi kraftigt måste minska användningen av fossila bränslen. EU kräver att Finland minskar utsläppen av koldioxid med 16%. Samtidigt vet vi att de äldsta kärnreaktorerna och många stenkolskraftverk måste tas ur bruk inom 10-20 år. Det betyder att 2000 MW eller mer faller bort. Till all lycka kompenseras detta delvis när den femte reaktorn tas i bruk. Utan kärnkraft skulle vi inte under dessa 10-20 år kunna upprätthålla vår ekonomiska tillväxt och vårt välfärdssamhälle. Detta torde också de ivrigaste motståndarna till kärnkraft medge. Att snabbt avveckla kärnkraften skulle leda till ekonomisk katastrof för att inte tala om ett enormt folkligt missnöje som inget parti skulle kunna överleva.

Motståndarna till kärnkraft pekar ofta på vindkraften som lösningen. Regeringen har beslutat att vi skall ha mera vindkraft. En mängd vindparker håller nu på att planeras. En del av kolkraften måste ersättas av vindkraft för att vi skall uppnå målet 16%. Varför kan vi inte driva alla våra elektriska prylar med vindel i framtiden? Varför kan vi inte ersätta också kärnkraften?

För närvarande får vi 0.2 % av strömmen från skyarna. Den installerade effekten är 110 MW. Kärnkraften står för ca 25%. Vi behöver alltså bygga åtskilliga möllor för att ersätta kärnkraften, för att inte tala om kolkraften. I havet utanför Korsnäs planeras för närvarande landets största vindkraftspark. Den skall bestå av 150 jättestora torn. I toppen på vart och ett finns en vindturbin med 5 MW effekt. De kommer att täcka en havsyta på 18 000 ha. Den sammanlagda effekten blir alltså 750 MW. Parken motsvarar därmed ett stort kolkrafterk. (Vi har 11 stycken kolkraftverk på över 400 MW i vårt land). När och om denna park blir färdig kommer vindkraftens andel på sin höjd att stiga till 1,5% av produktionen. (Man får ut hela effekten endast när det blåser hårt). Var och en kan själv räkna ut hur många vindparker som behövs för att ersätta kärnkraften, för att inte tala om kolkraften.

Flera andra vindparker håller på att byggas eller planeras. Under byggnad är en vindpark i Kemi på 30 MW. I havet utanför Kristinestad planeras en park som skall bestå av 65-100 turbiner med en effekt på 200-300 MW. Och på Replot norr om Vasa vill EPV bygga 15-25 möllor. Om några år kan vi sålunda ha närmare 1500 MW vindkraft i bruk. Men först skall miljökonsekvenserna utredas och eventuella protester och besvär utredas. Det blir intressant att se hur det går. Men med alla dessa parker kommer vindkraften inte ens att kunna producera lika mycket el som den femte reaktorn i Olkiluoto. Någon chans att de skulle kunna ersätta kärnkraften finns inte.

Vattenkraft ger den billigaste strömmen, men den är osäker. Den stod för ca 16% år 2007. Torra somrar och höstar minskar produktionen kraftigt. Dessutom är den till största delen utbyggd. Uran och stenkol medför trygg produktion, till ett relativt billigt pris. Hur är det då med vindkraften? Den stora nackdelen är förstås att det ibland blåser för litet och ibland för mycket, och att man inte på förhand vet hur mycket ström som produceras. Verkningsgraden är låg och därför blir strömmen dyr. När konsumtionen är som störst och alla kraftverk behövs mitt i smällkalla vintern kan det vara alldeles lugnt.
Självklart kan vi inte stänga kylen, frysboxen låta bli att laga mat, låta tågen stå och friställa folk från industrin när det inte blåser. Om man bygger en park som den i Korsnäs måste man samtidigt bygga en viss mängd reglerkraft som snabbt kan fås igång när Korsnäs-möllorna stannar. Det enklaste och billigaste är att använda vattenkraft. Enligt energiindustrins beräkningar är behovet 300 MW reservkraft per 1000 MW vindkraft. Det finns fortfarande möjlighet att bygga vattenkraft i vårt land. Alla har t.ex. hört talas om Vuotos-bassängen. Men vill vi faktiskt ha ett kraftverk i varje fors? Borde inte de som finns kvar sparas så att kommande generationer får se hur en fors ser ut? De flesta naturvänner är, i likhet med mig, emot detta. En annan möjlighet är att bygga naturgasturbiner som reservkraft. Det blir betydligt dyrare, medför koldioxid och gör oss beroende av import.
Kärnkraften, släpper visserligen ut kylvatten, men är annars miljövänlig. Uranbrytningen medför självklart en viss skada på miljön. Hur är det då med vindkraftparker, kan de betraktas som miljövänliga? Därom tycks åsikterna vara mycket delade. Det blir intressant att se vad miljökonsekvensutredningen av Korsnäs-parken kommer fram till.